Såhär, va. Jag tycker den här diktafonen som jag använder är väldigt bra. Den har bra ljudupptagning, den är liten och smidig och fin och alla kablar finns med och funkar som dom ska, det gör inget att apparaten är made in Korea. MEN VARFÖR VAR DOM TVUNGNA ATT TRYCKA BRUKSANVISNINGEN I KOREA OCKSÅ??? För det första - man trycker inte en hel liten bok med bara versaler. För det andra, tredje, fjärde och femte - vaa?? "mode menu is consist of below mode"? "if set up this function, the default level is on at the level after turn on"? Aaahhrgg!
Apropå diktafoner och intervuer och så, jag måste säga att jag uppskattar när folk håller sig kortfattade! Tydligt fokus, målinriktade och sytematiska, sånt gillar jag. Två av tre intervjuer med HR-människor nu har dragit ut på tiden för att det har varit lite som att vrida på en kran, börjar dom väl prata så går det inte att få stopp på det. Men den tredje, gu bevare henne, skulle resa till Australien imorgon, och var sådär lite lagom stressad. Vilket besparar mig typ fyra timmars renskrivning!
Tro nu inte att jag inte tycker om HR-människor, för det gör jag! Alla jag har träffat är skitatrevliga! Har några gånger spontant hängt på folk jag inte känner på lunchen, för att dom kommer och knackar på och frågar om man vill käka. Så i måndags fick jag två nya kompisar i korridoren, Lars och Ingrid. Lars tog upp mig till ledningens våning imorse för att presentera mig på frukostfikat. Och lilla rara Ingrid tog med mig på lunch med tjejligan idag. Det blir bättre och bättre för varje dag, även med teknikkrångel....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar